söndag 18 december 2011

Alpha Ohm - Rehab & Friskvård!


Som ni redan vet opererades Sauron under hösten i sin högra framtass. Operationen gick bra men han ordinerades rehab för att underhålla och bygga upp rörligheten i leden innan återbesöket ska ske i januari. Då får vi reda på hur resultatet utav operationen blev & om vi ska operera andra tassen med.
Vi fick reda på att Sauron skulle gå på ett vattenlöpband (WaterMill) där han får jobba i motstånd med vatten som underlättar träningen utav tassen. Han får anstränga sig men leden blir inte påverkad utan vattnet underlättar träningen. Man lägger sakta på mer och mer tid då han travar på bandet. Sauron har från första tillfället bara knallat rätt in i "akvariumet" och varit superduktig, inget berörd utav omgivningen eller att man helt plötsligt ska springa på ett löpband omgiven av glasrutor och vatten som luktar lite klor...han är för bra min Sauronson!

I början var vi 2ggr/vecka och efter hand ökade vi tiden mellan gångerna och nu går vi 1 gång/vecka. Sauron har fått fina runda muskler och han älskar verkligen att vara där! Vi kommer att fortsätta med rehab/friskvård sålänge vi har den ekonomiska friheten att kunna göra det för det måste jag medge - det är inte billigt men jag ser en klar fördel med att åka på rehab, speciellt då Sauron ska ha det och behöver det mycket, men jag har också valt att låta Sam börja med samma träning. Sam piper en hel del innan man startar bandet men sen springer han på som om han aldrig gjort annat :)


Båda hundarna får dessutom varje gång antingen ligga på vibrationsplatta, få massage eller ultraljud på vissa muskelgrupper som behöver djupare massage.
Sam har kört 2 ggr nu och sist fick han ultraljud utav Cissi som jobbar på Alpha Ohm. Jag ser bara fördelar med att friskvårdsträna sin hund, de stärker musklerna under kontrollerade former och med minimal påfrestning på lederna. Ett minus är dock priset och förstås avståndet till Söderköping men jag gör det gärna för att hundarna ska må bättre och hålla längre! Eftersom jag håller på med agility och kommer att göra mycket i vår/sommar/höst så vill jag ge Sam de bästa förutsättningarna han kan få.
I början på nästa år kommer vi att kunna erbjuda en otroligt intressant & lärorik föreläsning med Cissi på Alpha Ohm om hur man förebygger skador i vardagen, vad man kan göra för att ge hunden friskvård och mycket mera! Håll koll på min hemsida för uppdatering kring detta, ni får bara inte missa det! www.hundia.se (Mjölby)

torsdag 15 december 2011

Dogshopoholic = ME!!


Mm...jag vet att jag aldrig kan få nog utav att köpa saker till mina hundar, jag älskar det! Blir alltid så glad när jag får handla något åt dem. Man kan väl säga att de har så det räcker och blir över men jag får aldrig nog!
Idag blev det en tur till Stallmagasinet som ligger straxt utanför Mjölby, de säljer vita tuggben som Sauron älskar, väl där hade de jättefina grisöron som var billiga, 10 st för 70 kr.
Sen tog vi svängen förbi Sharpman med, därute har de tuggben med kycklingfilé på som Sam älskar och han behöver verkligen få tuggmotionen eftersom han inte tuggar på några andra råhudstugg. Därute hade de massor med saker så det blev mera tugg/godis & Sam fick en ny leksak till agilityträningen på lördag, en superrolig orm med pip i...hoppas den är bitvänlig :)
När jag hade betalat så ville jag köpa något nytt till Sauron med (jag har svårt att bara köpa till en utav mina hundar) så det blev en ekorre som man kan fylla med godis. Den ska han få ha i bilen när jag tränar Sam så blir det inte så långtråkigt tills han ska få komma ut och köra lite lydnadsträning!

Jag är nöjd över mina fina "fynd" och ännu gladare är nog hundarna...plånboken min är däremot väldigt ledsen men vad gör väl det, när alla vi andra är så glada?!

Nya tag...promenad x 2

Idag bestämde jag mig för att ta ut hundarna en och en, de är alltid mycket lugnare då och det är så skönt att bara kunna fokusera på en hund istället för två, plus att jag kunde TRÄNA! Som jag har saknat det...


Tog ut Sauron först då han brukar bli lite ledsen när han blir lämnad själv, Sampe låg kvar i soffan och myste under filten :)
Tog med mig kassler och klicker ut och bestämde mig för att klicka för all uppmärksamhet jag fick, tog inte lång stund förrens jag hade en hund som gick vid min sida med trippande fina travsteg, ni vet så där som en häst går i ökad trav...hela hans uppsyn var pigg, alert och förväntasfull, jag log med hela hjärtat!
Jag har saknat min finaste Sauron.

När vi kom upp i skogen gjorde jag ett godisträd, Sauron fick sitta och vänta medans jag gömde godisarna i barken på trädet och när jag var klar fick han leta reda på dem, att göra godisträd är ju något av det simplaste man kan göra på promenaden och hundarna älskar det!


Lille Sam var eld och lågor när han insåg att han skulle få gå ut själv med mig så jag stoppade på mig pipboll och kassler. Han studsade ner för trappen och var så glad. Vi gick upp till skogen och där fick han springa lös...underbart! Efter ett tag blev han lite busig och då åkte pipbollen fram! Sampe är trött och nöjd idag!
Jag är nöjd och glad...hela familjen Karlsson/Wall är nöjda & glada idag!

onsdag 14 december 2011

Vilken skitdag - fram med toarullen!


Japp, idag var en sån där dag som man bara vill sudda ut ur kalendern...eller i alla fall morgonrundan med voffarna. Halt som jag vet inte vad, 2 hundar som inte fått träna på länge, vilket resulterar i 2 dragiga hundar och en halvt tokig matte!
Vissa dagar är det svårt att bara tänka på att hundarna är under vila och att Sauron inte får hoppa och skutta eller springa lös...en tickande bomb i kopplet som vill massor!
Liten terrier är alltid bra på att dra i kopplet men när även stor bulle på 30 kilo börjat dra efter vilan kan man ibland inte hålla humöret uppe. Till råga på allt så har jag problem med en axel som gör jäkligt ont...kaka på kaka, resultatet blir en sisådär halvtråkig och irriterad promenad.

När man väl kom hem hade man dåligt samvete för att man varit irriterad på stackars otränade, rastlösa voffar och mitt hjärta värker...men då! Har en hel kasse men toarullar som jag är dålig på att använda, jag brukar ta med till kurserna jag har för att visa hur man kan ge hunden uppgifter hemma när vädret är allt annat än bra och till hundar som är i vila pa sjukdom eller skada.

Jag proppade toarullarna fulla med torrisar & kassler och sen bad jag hundarna att sitta och vänta medans jag gick och gömde dem. Sam tjuvstartade men Sauron satt som ett tänt ljus!

Försökte att gömma rullarna i marknivå då Sauron inte får hoppa för mycket med sin tass. Sams gömde jag i köket på en hylla bland en massa andra saker & Saurons gömde jag i sovrummet under en dyna i Sams bädd. Sen fick hundarna sitt leta kommando och båda for iväg med dunder och brak! De fick hålla på en stund men efter ett tag hittade båda voffarna sina toarullar. Gott gotti gott gott!


En enkel övning man kan göra för att förgylla vardagen med sina hundar, efter detta tror jag att allt är glömt och förlåtet och vi börjar om på ny kula :)

Julmys bara för kamphundsraser!


Jag älskar att få engagera mig i alla kamphundsraser som finns ibland oss. Hysterin kring dessa är enorm i media och det gör ofta att man inte vågar eller vill gå kurs med sin bullhund. Många tittar snett eller rent av visar sitt missnöje högt och tydligt även om hunden inte gjort något. Man blir ofta åsidosatt utav andra när man har en sån ras, det måste vi ändra på!

Så nu är det dax att få känna sig lite speciell! Jag och min fina vän Emmeli har därför bokat in 2 timmar i ridhuset på Oxelgården i Motala, dessa 2 timmar vill vi spendera med er som har bull/kamphundsraser! Ni ska få känna er speciella för en gång skull!

Ni kommer att få träna agility och klicker med era hundar och ni kommer få lära er konster och hoppa olika agilityhinder! Bättre kan det knappast bli - hundträning & dessutom med bedårande fina kamphundsraser!


Måndagen den 26/12, mellan kl. 11-13 finslipar vi er i agility och klicker. Ni kan läsa mer på min hemsidan inom de närmsta dagarna (www.hundia.se, välj Mjölby) & där kan ni även boka in er direkt via kursanmälan så ni får en plats.
Priset för denna dag kommer att vara mycket reducerat bara för att vi vill uppmuntra er till att verkligen komma och vara med - ni behövs för att vi ska kunna visa att kamphundsraser också kan. Det är vi som ägare som måste visa upp en annan sida utav dessa raser och vad passar inte bättre än att tillsammans då få en pusch och träna ihop? Nu kör vi - anmäl så fort som möjligt då platserna är begränsade!
Och du, det spelar ingen roll hur din hund beter sig, vi är ju där för att ha roligt och för att få träna under okomplicerade förhållanden...hunden behöver inte vara lydnadschampion för att få vara med utan kom som du är, ha roligt & lär dig mer!

Kamphundsmys på hög nivå!

tisdag 13 december 2011

Det gick åt skogen....

Idag skulle jag än en gång försöka mig på att sy Sam´s dragsele som jag tidigare misslyckats med. Skulle försöka sy en ny modell men det ville sig inte. Idag tog jag nya tag och skulle bara få den att funka, skit samma hur den såg ut bara jag fick en sele som jag kan använda när vi springtränar och när Sam ska dra tyngder med...sydde på nya band och testade selen flera gånger men fick den aldrig att bli riktigt bra, kan väl nämna att jag kanske är lite för petig men jag vill absolut inte göra en sele som sitter lite sisådär på honom då jag vet att vi kommer utnyttja den massor.

Efter ett tag gav jag upp och bestämde mig för att beställa en ny ifrån Björkis istället och slippa allt strul med inpassning osv. Att det alltid ska vara så mycket lättare att sy till andras hundar, de blir alltid jättebra men då är de ju utav en annan modell.


Men jag var produktiv ändå och fixade 3 st halsband istället i härliga färger! Ett ska vara en julklapp till en utav min mammas vänner, det blåa blev min syster & mammas hund Zigges och det orangea fick lilla Sampe. De blev jättebra allihopa så det var ju skönt att något ändå funkade!


Efter allt syande blev det lite mys pys i soffan med kaffe, pepparkaka & familjeprat. Ute hos min mamma är det alltid så himla julmysigt. Min mamma älskar julen och plockar alltid farm massor med julpynt. Hemma hos mig har jag inte plockat fram en enda julgrej, men det blir ju så himla mycket mysigare att komma hem till mamma då istället.

måndag 12 december 2011

Oxelgården & privatlektion


Sitter just nu och planerar in nya kurser som jag ska ha tillsammans med Emmeli Orrefjord! Vi har hyrt ett ridhus i Motala för att kunna erbjuda inomhus kurser under vintern, det ska bli superroligt!
Kurserna kommer att vara billiga och ni kan själva välja det som passar eran hund bäst..här kommer lite smakprov: Kamphundskurs med agility & drag, agility med klicker, barnkurs, klick & trix...mm! Fasen vad roligt det kommer bli!


Idag har jag haft ett nytt ekipage på privatträning. Disa och Kerstin kom till Mjölby för att träna på inkallning, koppelgående & stanna. De var superduktiga och fick med sig saker hem att träna på. Disa var så sammarbetsvillig och sugen på att jobba och Kerstin var superduktig på att träna! Efter jul ska vi träffas igen och se om träningen hemma har gett utdelning.

måndag 5 december 2011

Min kärlek, mitt liv, mina underbaraste


Att man kan älska någon så mycket som jag älskar min allra finaste plutt det är svårt att förklara. Vi har levt tillsammans i 7 år och både Sam och jag kan nog läsa varandra som en öppen bok, vi passar ihop helt enkelt! Jag har ju inte hunnit ha så många hundar än men tillräckligt många för att märka att vissa hundar får man en extremt djup relation tillsammans med och så är det för mig med Sam...han har verkligen fastnat i mitt hjärta och vi klingar bra ihop :)

Jag har flera vänner som har hund och det blir lätt så att man hittar likasinnade som tycker om hundar & hundträning lika mycket som jag, en annan hundnörd gör det lättare att umgås helt enkelt. Men det har också fått mig att fundera över om de känner likadant som jag i deras relation med sina hundar. Kan de känna samma gemenskap och djup? Har de hund på samma sätt som jag? Hur ser deras relationer ut?
Jag tycker att det är intressant när man börjar fundra kring hundägandet och betydelsen utav hunden i livet.


När man väl börjar att fundera på varför man har hund & vad de betyder för en så kommer man ännu djupare in i sin relation tillsammans med hunden. Att börja fundera och värdera hundarna jag har i mitt liv har gjort att jag känner mera för dem och uppskattar dem precis som de är, skavanker eller inte!

Att mina hundar betyder extremt mycket för mig kan nog de flesta som umgås med mig intyga och jag älskar dem nästan över allt annat! Jag har svårt att acceptera att de troligtvis kommer att gå bort innan mig och ägnade mycket tid till att fundera på hur livet kommer att vara utan dem men till sist satte jag stopp för det och bestämde mig för att leva här och nu med mina vovvar - att gå och oroa sig för livet när de inte finns är ju i princip detsamma som att kasta bort tiden vi har ihop - den tiden ska vi fylla med glädje!


Jag älskar båda mina hundar men Sam och jag kommer alltid att ha ett speciellt band mellan oss...Sam & jag, jag & Sam...han är en sån superbra hund som jag verkligen kan lita på till 200 procent. Ja, jag älskar verkligen honom av hela mitt hjärta! Dock får platsen i mitt hjärta delas med Sauron, familjen och mina undebara vänner - tur att mitt hjärta är stort :)

Molle - en praktisk liten voffe!


I söndags var det äntligen dax för min och Emmeli Orrefjords agilitykurs debut! Det blåste KALLT ute men vi kunde minsann gå in och vara i ett ridhus på kursen, lyxigt! Här är vi på väg in för att starta och Molle var så fin så jag var tvungen att ta ett kort och lägga ut på bloggen!
Han satt innanför Emmeli´s jacka medan vi gick igenom den viktiga teorin, så liten och praktisk!

Den röda puffen!

Jag köpte mig en röd puff på en annonsmarknad på facebook. Min kompis Madde har en likadan till sin hund Freya. Freya verkligen älskar sin puff så jag köpte en likadan när tillfället dykte upp och höll tummarna för att även mina voffar skulle gilla den....


Man kan säga att Sam älskar den! När han ligger i soffan och sover så börjar han att bädda efter ett tag och då är det ryggstöden som får sig en omgång, jag tror att han gärna skulle vilja ha som en grop att ligga i med väggar som stöttar upp och ger trygghet. Den röda puffen är fantastisk - precis vad Sam ville ha tror jag :)

lördag 3 december 2011

Fotstick, privatträning & drag


I fredags bestämde jag mig för att vi skulle åka och springa spåret när Kim (min sambo) hade kommit hem från jobbet. Sagt och gjort, vi packade in hundar och Madde i bilen och åkte till Sya skidspår. Först gick vi en promenad med vovvarna så de skulle vara rastade innan jag & Kim skulle springa, det är dessutom jättebra att gå innan eftersom man blir varm i kroppen utav de.
När vi promenerat klart så gav vi oss iväg på en löprunda (3 km). Denna gång tog jag initiativet till att öka tempot i alla backar, något jag alltid bävar extra mycket inför då jag vet hur jäkla trött man blir, men denna gång gick det förvånansvärt bra!
Jag kommer ihåg något jag läste i en träningstidning: Man blir bra på det man tränar. Visst är det så men hur lätt är det inte att glömma det och bara träna det man är bra på istället eftersom att man alltid blir glad och positiv när det går bra! Men om man aldrig tränar på sånt man har svårt för så utvecklas man ju heller aldrig...detta kommer jag att ta fram i mitt huvud när jag tränar för då vet jag att jag får en extra kick i rumpan och utmanar mig själv - precis som med backarna närjag sprang sist.

Vi sprang på ca 15 minuter så nu har vi en bra tid att jobb utifrån. Barmarks SM 2012
har en bana på 3,2 km och 2011 sprang vi 2,5 km på SM så nu behöver vi jobba upp oss lite, tur vi har tid på oss!

I sommras var jag på en medeltidsmarknad i Väderstad, där hittade jag naturprodukter (jag är otroligt svag för allt som är naturligt producerat) som skulle hjälpa till mot diverse åkommor. Jag hittade ett fotstift som är mjukgörande på hårda partier, något som jag har både på häl och stortå..man skulle smörja ganska ofta till en början och sen bara underhålla. Stiftet kostade ca: 50kr så jag köpte bara ett. Nu har jag använt det efter att fötterna har filats och när jag har sprunit mycket och det är superskönt! Dessutom luktar det jättegott! När detta är slut kommer jag absolut att beställa ett nytt. Kolla själva om ni hittar något som ni kanske skulle behöva på: www.humlekrus.se


Lördags förmiddagen tillbringade jag i Borensberg hos Sara, Kristoffer & Kristina där jag höll i privatträning. Sara & Kristina har varsin amstaff som regelbundet har kommit och tränat privat för mig under hösten och idag var första gången jag fick åka till dem och hålla i träningen. Det är jättebra att träna hundarna på hemmaplan där de känner sig trygga och lite mer säkra.


Vi startade kl.10 med att träna lite lätta lydnadsövningar och efter det fick Sauron vara träningsobjekt när vi körde hundmötesträning. Kristoffer som är Saras sambo har inte tidigare varit med på våra träningar och skulle idag få träna hundmöten så han blev mer säker i hur han ska bete sig och vad man kan göra - ett jobb han klarade med bravur!
Kristina och Nova hade också en suverän träningsdag och det finns inget som är roligare än när man ser ens elever utvecklas till så säkra och duktiga hussar & mattar!! BRA JOBBAT!
Vi avslutade träningen med att testa drag - något som alla tyckte var superroligt, både för förarna och hundarna.

fredag 2 december 2011

Operationen, minnen & framtiden..

Satt och tittade igenom mina mobilbilder och hittade bilder ifrån Saurons operation. Här ser man hur stora ingreppen var på tassen och idag är de nästan helt ärrfria :) Nu håller vi bara tummarna på att rehabiliteringen utav tassen har gett verkan och att han snart kan få vara lite hund igen, i dagsläget är det bara koppelpromenader à 30 min och rehab 1 gång/vecka som gäller...behöver jag påpeka att han har myror i brallan :)


Här har vi Saurons tåledsoperation, där vetrinären gick in och slipade ner pålagringarna i lede för att senorna skulle kunna glida utan motstånd. Ett stort ingrepp på en så liten yta. Tassbandaget satt på i 2 veckor och vi fick bära honom upp och ner i trappor och promenaderna var bara kissrundor.


Vid samma operation som tassen gick vetrinären in i bogleden med titthålsoperation. Sauron var mkt inflammerad i bogleden efter en gamal skada (som han inte kunde hitta orsaken till) så den spolades ren. Det fick vi se film på med när vi hämtade honom efter OP.



Här ligger Sauron på uppvak efter att vi tagit bort tassbandaget. Vetrinären sa att han hade otroligt bra läkkött och att lederna kunde böjas mer än innan operationen.

Nu väntar vi på återbesöket som vi har i januari. Då har det gått 3 månader efter operationen och det är inte förrens då vi vet resultatet! Under tiden har Sauron varit på rehab hos Alpha Omh i Söderköping 2 ggr/vecka och nu har vi trappat ner till 1 gång/vecka. Rehab kör vi för att lederna inte ska bli stela och för att han ska belasta leden på ett skonsamt sätt. Han får gå på ett Watermill (gåband med vatten) och sen får han ligga på en vibrationsplatta och han älskar att få komma dit varje gång!

En amstaffrumpa kan va bra att ha!





Ibland hinner man få fram kameran för att fånga tillfällena på bild och samla minnen. Här har vi min mammas och systers hund Zigge som har insett att en amstaffrumpa kan va bra att ha som huvudkudde :) Sauron verkar inte misstycka utan bjuder gärna på ett liggunderlag!

måndag 21 november 2011

Egen designade halsband!


Nu kan ni beställa egen designade halsband utav mig. De är hållbara och personliga med din egna touch! Ni bestämmer själva brodyr färg och text och ni väljer dessutom vilken färg ni vill ha på fodret!
En mycket uppskattad present, julklapp eller varför inte som belöning åt sig själv!

Hur gör man för att beställa?

1. Mät hundens hals, där halsbandet ska ligga.
2. Mät hundens bredaste parti över huvudet (brukar vara runt öron och käke)

3. Välj vilken bred ni vill ha på bandet (2 cm el. 5 cm) & vilken färg.


4. Välj vilket fodermaterial ni vill ha och vilken färg.




5. Vad ska det stå på halsbandet & ska det vara stora eller små bokstäver?
(stora bokstäver tycker jag personligen blir snyggast)


6. Välj färg på brodyren (finns massor så välj vad ni vill)
7. Halbanden kostar 180 kr för 2 cm band bredd och 250 kr för 5 cm band bredd,
valfri brodyr ingår i priset!
8. Maila in din beställning till: mia@hundia.se



Ni får en bekräftelse på att er beställning är mottagen.
Leveranstiden varierar mellan 1-2 veckor
Ska halsbandet skickas på posten tillkommer frakt avgift.
Vi ansvarar inte för felmätningar utav hals & huvudmått.

Ursäkt att bilderna ligger åt fel håll - jag lyckades inte lägga dem rätt så jag hoppas ni lyckas pyssla ihop erat halsband i alla fall :)

Agility - roligare kan man knappast ha!


Äntligen kan vi nu erbjuda agilitykurser på Hundia Hundskola i Mjölby! Under vintern kommer vi att hålla en nybörjarkurs inomhus i ridhus och eventuellt kommer vi även att ha flera efter nyår.

Agility är en härlig hundsport som tränar hundens koncentration, rörelser, motivation och kroppsuppfattning. Föraren tränas i att läsa sin hund, veta vad den behöver i träningssammanhang, koncentration & samarbete!
I agilityn jobbar man upp hunden och förarens samarbete och det är underbart att få känna känslan utav sammanhållning & förståelse med sin hund!

Agility kursen som startar den 4 december och som kommer att gå på 3 söndagar (4,11 & 18/12) mellan kl. 12-14 är till för nybörjar ekipage som är sugna på att lära sig mer om agility och för att se om agility passar just er!

På kursen kommer det att vara 2 instruktörer; Mia Karlsson som driver Hundia Hundskola i Mjölby och Emmeli Orrefjord som driver KlickerMania, Emmeli är dessutom på väg till SM i agility med sin hund Molle!


Är ni sugna på att vara med så finns det plaster kvar! Testa - ni kommer inte att ångra er! Läs mer på hemsidan och det är även där ni gör er anmälan (www.hundia.se)

tisdag 25 oktober 2011

Uppdatering från Barmarks SM i Nybro!


Ja då har vi nu varit iväg på barmarks SM i Nybro! Vi åkte neråt redan på fredags eftermiddagen eftersom Kim´s mamma bor i Orrefors som ligger ca 1.5 mil ifrån Nybro så kunde vi bo hos dem hela helgen och umgås lite med dem på kvällarna. Vi valde att inte åka till tävlingsplatsen på fredagskvällen utan vi tog det lugnt och lät hundarna få vila inför lördagens tävling. Sam har ju aldrig varit ute i sådana sammanhang förut och Sauron har mycket lätt för att bli psykisk trött så det var skönt att inte stressa dit på kvällen.

Vi sov ganska bra på natten och jag var inte sådär stressigt nervös som jag kan bli när det är tävlingsdax! På morgonen var det dax för förarmöte, anmälan, vetrinär besiktning och koll på startlistor. Marlene & David var där och det känndes oerhört skönt att ha någon person med sig som man kan förlita sig på när det gäller allt runt omkring draget. Marlene löste diverse problem åt alla och var en riktig klippa hela helgen - det var verkligen superroligt att tillbringa helgen tillsammans med dem!
Sen fick vi träffa massor med underbara människor, ja hela helgen hade jag ett leende på mina läppar, det var underbart! Hela stämningen, sammanhållningen och den otroliga hjälpsamheten!

Jag skulle låna Gunne utav Marlene eftersom Sauron inte får medverka, sen skulle Kim springa med Sam som för första gången i sitt liv skulle få tävla! Han fick dessutom byta klass så han tävlade emot alla olika sorters blandraser (stora Hounds) och lilla Sam var väl typ lika stor som ett utav deras ben :)


Fösta loppet startade jag 1 minut efter Marlene & Diva, det kändes tryggt, då kunde
jag sätta målet på att komma ifatt henne och sen hålla samma tempo som dem. Gunne och jag hade lyckats springa tillsammans 2 ggr innan det var dax för SM så hon hade inte riktigt vant sig vid att springa med mig så i starten undrade hon lite över vad jag pysslade med. Banan var BACKIG, väldigt backig och jag var så otroligt trött redan efter ca: 800 meter då jag kom ikapp Marlene & Diva och det var precis vad både Gunne och jag behövde! Gunne började kämpa på framåt och Marlene pressade & stöttade mig en bra bit. Gunne behövde stanna och bajsa och innan det hade hon också stannat för att kissa så till nästa lopp var jag tvungen att planera in rastningsrunda lite bättre.


Gunne & Diva sprang fint brevid varandra och det var helt underbart att få springa brevid Marlene. Både jag och Marlene hade kramp i magen och kunde knappt andas men vi fortsatte ändå! Efter ett tag var Marlene tvungen att stanna så jag fortsatte, Gunne jobbade på bra framåt och stöttade mig något enormt hela vägen in i mål!
Efter genomfört lopp var jag så nöjd - jag hade verkligen gett allt, min hund hade gjort sitt bästa trots nästan obefintlig träning tillsammans, ett helt lyckat lopp!

Men så trött och utmattad jag var, så här i efterhand kom jag inte äns ihåg hur banan gick, hur backig den var eller vad vi överhuvudtaget hade gjort - jag var utmattad och helt utpumpad. Marlene sa att det vore ju synd om man skulle komma i mål och inte vara helt död för då har man ju inte gett allt man kunde och hon har så rätt! Vi lyckades i alla fall att ge järnet med de förutsättningar vi hadde!

Kim och Sam startade innan oss och hade en hel del problem med sin utrustning. Kopplet lossnade från kroken 2 ggr, bältet gick upp så Kim tappade Sam och han lyckades springa 10 meter åt fel håll innan Kim fick på utrustningen igen så han tappade mycket tid på allt strul och Sam är väl helt överväldigad över att ha stått i starten med helt galna hounds som skriker för att de vill iväg - min finaste lilla Sam som ändå lyckades genomför hela loppet med stor bravur och med hälsan i behåll!
Kim och Sam hamnade sist i sin grupp efter första loppet men då hade de en enorm otur med utrustningen och inte så bra fysiska förutsättningar om man jämför med de andra hundarnas kroppshyddor :) Sam blev ändå en liten favorit bland både deltagare, åskådare och funktionärer, alla tyckte det var superkul att man ställde upp med en jack russell och gav lyckoönskningar och hejjade på dem rejält när de startade och gick i mål!


David (Marlenes sambo) ställde upp i en klass där man kör kickbike med 2 hundar. Han körde med Gunne och Issen och gjorde ett superlopp! Hundarna hade dragit bra hela första rundan och Issen klarade av miljön och störningarna superbra, så himla roligt! Det är också så otroligt roligt att se hur hundarna jobbar på med ett fordon bakom sig och en förare som var så cool och lugn och stöttade sina hundar utomordentligt bra. Dag 2 gick inte lika bra, hundarna drog knappt alls och David fick kämpa på hela rundan men jag kommer ihåg något han sa när han hade kommit i mål: hundarna drog inte men jag såg och kände att vi i alla fall hade det jätteroligt när vi körde! Storsint och stor respekt för djuren och sig själv - det kanske inte riktigt gick som man ville men ta mig tusan, vi hade i alla fall roligt ihop, så skulle alla tänka!

Efter detta lopp umgicks vi med Marlene, David och Brenda (en helt otroligt genomsnäll tjej) och vi hade det underbart! Sauron fick komma ut emellan loppena och skötte sig superbra, han trippade på med alla Marelens hundar och mådde superbra. Skönt med mycket hjärngympa nu när han inte får gå några långa promenader så det var utmärkt att han kunde följa med på SM och få lite berikning utav sinnena där!
Vi bestämde oss för att ställa upp i staffetten som skulle gå dag 2, så Kim, jag och Marlene bildade ett lag och anmälde oss till sekretariatet, just då känndes det som en mycket bra idé (det skulle vi få äta upp) och vi var superladdade inför morgondagen (söndag).

När det var dax för dag nummer 2 utav SM:et så var vi där vid 8 tiden för nytt förarmöte och fick då reda på att vi denna dag skulle starta med bara 30 sekunders mellanrum mellan starterna och att man startade efter gårdagens placering, så jag startade som 6:a,Brenda som 7:a och Marlene som 8:a, här hade jag mitt mål att jag inte skulle släppa om någon utan jag skulle försöka hålla min plats och gärna knapa in på de som startade innan. Gunne sprang som en klocka och vi lyckades varva en ganska tidigt på banan och jag hade en bra andning och fick inte håll. Gunne hade dessutom både kissat och bajsat innan vi startade så hon behövde inte uträtta några behov på banan heller. Eftersom jag hade lyckats passera deltagaren som startade innan mig hade jag som mål att inte släppa om henne igen så vi höll ett högt tempo, Gunne galopperade i nerförsbackarna och höll linan sträckt hela tiden och jag blev pressad till max, men jag kände ändå att benen hade mer att ge, så på upploppet kunde jag tom höja hastigheten något snäpp och Gunne hängde på, vilken pärla!!

Vi kom i mål utan att ha släppt om någon och vi lyckades passera en alltså borde jag ha plockat någon placering sen gårdagen. Jag var trött och utmattade men så otroligt nöjd över både mig själv och Gunne, hon var så otroligt duktig, stöttade mig och gjorde sitt bästa för min skull - vilken underbar hund Vi lyckades knappa in 45 sekunder på gårdagens tid, vilket är en jädrigt bra prestation!

Kim och Sam hade också gjort ett superlopp, Sam hade sprungit hela vägen, blev ett kort kiss stopp men annars låg han på bra i löpningen. Kim höll på att bli omsprungen av en annan kille med en hound men ökade farten och lyckades hålla sin plats i startordningen. Sam hade också bara ökat och sprungit på utan problem! Vilken supervovve! Kim sprang över 1 minut fortare mot gårdagen - fasen vad bra!

Marlene och Diva lyckades slå personbäst och hade också 45 sekunders bättre tid mot loppet innan och det var så roligt att se att Diva minsann kan även om synen inte finns! Vilken merit och vilken erfarenhet för både Diva och Marlene!


Sen var det dax för staffetten där Kim skulle låna Moose utav Brenda, jag skulle springa med fina Gunne och Marlene skulle starta i mass start med Diva. Vi hade lite strul med saker runt omkrig så det blev ingen bra uppvärmning inför staffetten utav vi fick köra på adrenalin. Marelne och Diva startade och hamnade ganska långt bak i ledet eftersom en mass start är ganska hetsig, trots detta kom hon in bra till växlingen och där stod jag och Gunne och väntade på ryggklappen så vi skulle kunna springa iväg....jag la iväg i en jädra fart och tänkte att staffetten bara är 3 * 1,5 km, varav jag springer 1, 5 km, klart man ska ge järnet lixom! Gunne var inte alls med på noterna och undrade nog vad fasen jag sysslade med, hon sprang brevid mig halva banan och då insåg jag att hundens hjälp är ett måste om man ska orka hålla ett så högt tempo när man är otränad som jag. Efter en stund lyckades vi springa förbi ett lag innan oss och sen kom det en kille med en hound som sprang förbi oss, då la Gunne iväg och fick draghjälp! Jag hann att tänka fler gånger om, att jag måste vara knäpp och att jag aldrig mer skulle göra något sånt här - jag måste vara galen!
Vi kom imål och där stod Marlene och hejade på oss, hon tog Gunne och jag sprang ner till Kim som stod och väntade - han la iväg som en antilop och lyckades springa om 2 lag - han gjorde ett superjobb med sin låne hund Moose som han aldrig hade sprungit med innan. Vi kom 7:a utav 11:a lag!! Fasen vad bra, trots att vi alla hade cementben så lyckades vi än en gång att pressa oss lite till och vilket resultat det gav! Oc tankarna på att aldig göra det igen försvann långt bort!

Jag har fastnat för draget, vi kommer att köra hårt för att delta även nästa år och göra denna sport till en fritidssysselsättning med våra hundar - tur att vi har Marlene som lever för detta och som var så snäll och lånade ut fina Gunne till mig så jag kunde medverka!
Jag lever fortfarande som på små moln och är stolt över allas insatser under SM. Nu sätter vi nya mål och jag ser med glädje på framtiden och alla härliga stunder den kommer att ge tillsammans med mina vovvar och våra fina vänner som också delar nöjet att få ha en draghund :)

Alla bilder är tagna utav David Holm!

tisdag 18 oktober 2011

Glöm inte bort livet tillsammans

Den senaste tiden har jag utvecklats mycket som person och i min relation med mina hundar. Jag har träffat människor som inspirerat mig och lyft mig till en helt annan nivå. Jag har också träffat människor som sänkt mig och gjort mig till en människa jag inte velat vara, som tur är utvecklades jag i den riktningen jag ville och jag kan nu för tiden släcka ner de relationerna som gör att jag mår dåligt så jag kan utvecklas till den människa jag vill vara istället.

Jag är ingen över social person som har massor utav vänner utan i min väskapskrets finns det 4 personer som jag gärna umgås med, plus min fina familj: min syster som hjälper mig med allt, som alltid ställer upp enormt mycket för alla pesoner, som har ett stort hjärta. Hon är någon att lita på i ur och skur. Min mamma som alltid finns där när man behöver henne, som alltid hjälper till med mina vovvar och som är snäll och lånar ut sin bil till mig.
Vännerna har jag valt med omsorg och jag har nu insett hur riktiga vänner ska vara, de jag har i min närhet är lika måna som jag över att relationen upprätthålls, de hör av sig till mig, de kommer med förslag på saker vi kan göra och de ställer upp och stöttar när allt är upp och ned - tack för att ni finns!


Just nu är livet lite upp och ner eftersom en utav mina hundar har varit dålig. Sauron har haltat från och till och när jag fick diagnosen brutna sesamben och rimadyl efter aktivitet resten av livet kännde jag att det inte riktigt passade vår livsstil. Vi är väldigt aktiva med våra hundar och att ge honom rimadyl resten utav livet känndes inte som en bra utväg. Jag sökte mig till en specialist klinik i Söderköping för att kolla upp sesambenen ordentligt och se vad man kan göra för att underlätta smärta och stelhet.
När vi kollade igenom honom fick vi svar på att sesambenen inte var brutna men att det var lätt att tro det när man såg på röngen bilderna. Däremot såg man en förkalkning i senor i tålederna.
Utöver det såg han att det var något problem med bogen på höger sida och att armbågen visade något på röntgen som han ville kolla upp.
Vi fick en ny tid för operation redan efter 2 dagar. Jag mådde inte något vidare, det tog hårt på psyket när man inte vet vad som ställer till det för min kära lilla vovve.

Operationen resulterade i artros i tåleder, inflammerad bogled och armbågen var superfin! Sauron fick bogleden renspolad och tålederna (2 st på höger tass) blev nerslipade så att senan över leden skulle kunna glida fint. Läkningstiden beräknas till minst 6 veckor för tassen och blir resultatet bra kommer andra tassen också att opereras. Jag kan säga att det inte är lätt att hålla en hund i koppel, lugn och försöka få honom att inte busa för mycket! Snart är det dax för återbesök och jag hoppas att resultatet är strålande! Ovasett hur det går så kommer Sauron att få bli en glad pensionär. Vi kommer att rikta in oss på spårning och sen lutar det åt att börja simträna, det ska bli roligt för då kan jag och Sauron få åka iväg själva på en aldeles egen aktivitet och ha roligt ihop.

Men allt detta har varit otroligt jobbigt, tankarna far i huvudet, hur ska man göra, vad kan jag göra, rehab, förebyggande...osv. Huvudet jobbar på helvarv och man kan inte sluta att oroa sig. Som tur är hjälper mina vänner mig med att få prata om det, komma med råd, få mig att tänka på annat och komma ihåg att leva i nuet - för hur roligt är det när man kommer på att man spenderat 2 veckor med att oroa sig istället för att leva livet med hundarna istället?

Jag har funderat mycket på det här med relation, träning och vardagslivet tillsammans med hundar. Det är så lätt att planera in träningar, tänka på promenader - när ska hundarna ut, har de bajsat, när tränade vi sist, har de fått en långis idag? Men man glömmer bort att bara vara med varandra - att mysa - att glädjas över hur fina mina hundar är - att se hur duktiga de är när man ber dem om något - att känna värmen inombords när de kommer och puffar på en. Man tänker ofta på träningsresultat, hur gick det idag på träningen, gjorde hunden ett bra jobb, vad kan jag förbättra? När man igentligen ska uppmuntra hundarnas inviter till omvårdnad och samspel.

Jag kommer i alla fall och har redan börjat för flera månader sen att tänka mer på mina hundar istället för mina hundars träning. Jag har börjat jobba på min relation till hundarna, att de ska få det allra bästa och att vi har lika mycket respekt för varandra och att de ska kunna påverka sin livssituation i alla olika saker vi gör. Det är oerhört viktigt för mig att mina hundar mår bra och att man kan se glädjen hos dem, jag vill att de ska glänsa, stråla och sprudla av livslust!
Man vet aldrig när tiden tillsammans är förbi, ta till vara på tiden ni har ihop och uppmuntra varandra till en vänkap och kärlek större än något annat!

måndag 17 oktober 2011

Barmarks SM here we come!


Jajamensan nu i helgen är det dax för mig och sambon att fara ner till Nybro och ställa upp i Barmarks SM! Vi ska ställa upp i löpning med hund och skulle ha sprungit med Sam och Sauron. Nu är Sauron opererad och vi kan bara springa med Sam :( Som tur är får jag låna en utav Marlene Karlssons hundar så jag kan ställa upp! Jag har grundtränat med att springa olika spår men blev i mitten av träningen sjuk i halsfluss som gjorde att jag kom av mig lite men nu har jag i alla fall lyckats springa ett par gånger och även 2 gånger med hunden jag ska låna också.

Jag har också varit lite deppig eftersom Sauron opererats för artros i falangerna och det har varit psykiskt påfrestande för mig och jag la motivationen inför SM på hyllan och oroade mig bara för hur Saurons tåleder ska läka, men jag är i alla fall oerhört glad över att jag åtminstone ställer upp i Barmarks SM oavsett placering så är det en otrolig upplevelse att ha varit med!

Här om dagen umgicks jag med Emmeli Orrefjord som fotograferade mig och hundarna - det var så roligt och precis vad jag behövde efter allt med Sauron. Jag fick ny energi och jag fick fokusera på att bara ha roligt med hundarna utan krav eller träning, vi bara va och hade jätte roligt, bilderna blev dessutom helt underbara! Tack Emmeli för att du tillbringade eftermiddagen tillsammans med mig och mina hundar, det var mumma för själen!
Det gav mig också mer energi inför tävlingen och jag känner att nu jädrar ska vi tävla!

Så hörrni, håll tummarna för oss nu i helgen - för nu jädrar smäller det! SM here we come!!

Min vecka i bilder

Madde och jag tog en loppisrunda där jag köpte dessa små ljuslyktor, söta som få.

Sauron är nyopererad i sin tass, förhoppningsvis kommer han bli problemfri efter detta, men Sauron ser inte så där jätteglad ut.

Min syster brukar alltid tillbringa lite helgtid hos oss och då följer givetvis hennes vovve Zigge med och myser lite med Sam och Sauron, dock har han ett visst behov att "vakta" sina leksaker, som här där han somnat med råttan i munnen.

Vi gick hem till Anna och Zora (Sam & Saurons hundkompis), där vi fikade och Sauron passade på att ligga ute på balkongen i solen, dock passade inte soffan utan vi skulle klämma ner oss i stolen!

Sam har många olika sovstilar, här vilar vi på soffkanten.

Sauron var trött när vi skulle gå ut och fastnade lite mittemellan.

Sam passar på att slappna av på nedvarvningsrundan efter agilityträning.

Japp, det var de bilder jag hade att bjuda på och som vanligt kretsar det mesta i mitt liv kring hundarna men det blev ju i alla fall ett kort utan voffar :)

måndag 10 oktober 2011

Skulle du jobba för ett paket kokosbollar?


Att få lön för ett jobb man utför är vi nog alla överrens om att vi vill ha. På mina kurser pratar vi ofta om vikten utav en bra belöning till hunden - detta kan vara svårt att ta till sig och förstå som kursdeltagare då vi ofta har "saker" som vi vet att våra hundar gillar men som inte funkar när vi sen kommer till kursen.

Vi tränar ofta med godis belöning på kurserna då godis är en belöning som lugnar hunden och som är lätt att belöna med en hög frekvens (ofta). Vid inlärning av ett nytt beteende måste vi visa hundarna när de gör rätt och få dem att vilja fortsätta träna. Om vi har en belöning som inte finns på hundens topplista över bra belöningar kommer hunden att sluta vara koncentrerad och göra ett halvdant jobb - detta är ju inte hundens fel utan vi som tränare måste inse att belöningen inte är tillräckligt bra!


Jag brukar också betona att i inlärningsfasen utav ett beteende ger vi godisbelöning ofta för att sen utöka beteendena hos hunden innan belöning kommer, så man jobbar gradvis bort den höga frekvensen utav godisbelöningen. Så bara för att man använder sig utav godis så betyder inte det att vi mutar hunden eftersom vi jobbar mot att hunden ska utföra "jobbet" innan belöningen kommer men hunden ska veta att det finns bra belöningar att få sålänge den jobbar tillsammans med oss!

Många tycker att hunden ska lyda ändå men hur ska hunden förstå vad som är rätt och fel - vad den får göra och inte får göra? Vi hundägare är ofta mycket duktiga på att fya hunden när den gör fel men har desto större problem med att uppmuntra och berömma dem när de gör rätt...det är inte alltid lätt att vara hund.

När vi pratar om belöningar på kurserna tar vi alltid upp rasegenskaper och motivation. Olika raser har olika beteenden som de vill utföra. En rottis kanske älskar att kampa medans en labbe älskar mat...hur tror ni man belönar dessa två olika individer och raser på bästa sätt för att få en bra inlärning och att hunden vill jobba vidare?


På våra kurser jobbar vi alltid efter rasegenskaper och rasmotivationer. Vill vi få en amstaff att utföra en övning med 100% koncentration och precision så använder vi oss kanske utav dragkamp som belöning....medans en jackrussell kanske kan få en pälsråtta dragandes i ett snöre på backen som den får fånga som en belöning.

Belöningar kan vara så mycket olika saker - belöning är inte detsamma som godis!!
Här kommer några exempel på saker vi går igenom med våra kursdeltagare på våra olika kurser:

* Godis/tugg belöning
* Leksaksbelöning
* Kel & mys
* Socialbelöning
* Jaktbelöning
* Luktbelöning
* Hundbelöning...osv


Det finns så många olika sätt att belöna våra hundar på och man måste se till ras och individ lika mycket som till vilken övning och vilket resultat vi vill ha.
Vill jag ha en hund som ligger högt i aktivitet för att vi ska springa en bana med hinder så belönar jag kanske hunden med en leksak eftersom leksaker oftast kampas med och då går hunden upp i varv. Att belöna hunden med leksak (dragkamp/jaktlek) när den tex ska passera en hund så kan vi få en hund som inte alls kommer kunna jobba och behärska sig vid hundmötet då vi har hetsat upp den så det blir svårt att koncentrera sig på de kommandona du ger hunden.

Om vi däremot hade belönat med godis istället vad tror ni hade hänt då? Jo, eftersom godis är lugnande (en hund måste vara lugn för att kunna äta, testa er hund i olika situationer, finns det tillfällen då hunden inte tar sin godisbelöning? Då har ni svar svart på vitt att hunden är stressad i den situationen, en stressad hund kan inte äta) så blir det lättare för hunden att behålla lugnet och klara av situationen den utsätts för.

Belöningen i olika situationer är därför oerhört viktig! Något man kanske inte tänker så mycket på när man tränar hund....


Jag brukar ofta få ta till ett litet exempel på mina kurser där jag jämför hundens utförda jobb med våra jobb och belöningen vi får för att gå och jobba:
Jag själv jobbar som städerska varje förmiddag, 24 timmar/vecka. I slutet av varje månad får jag min belöning som gör att jag varje dag går till jobbet och gör det som krävs utav mig. Min belöning blir pengarna som hamnar på mitt konto. Om jag istället hade fått ett paket kokosbollar varje månad för att jag går till jobbet varje dag, 24 timmar/vecka så skulle jag faktiskt tycka att den belöningen inte var speciellt givande och då skulle jag faktiskt se mig om efter ett annat jobb!

Jämför då med hundarna:
När hundarna kommer till en kurs, ny plats, nya hundar, nya människor och vi ska göra olika övningar med dem, alltså ett jobb de ska utföra så finns det ju massor med störningar som hundarna måste välja bort. Har vi då en belöning i form av tex leversnittar som vi erbjuder som lön för utfört arbete så har vi snart ganska många hundar som börjar jobba sämre och sämre, de kommer inte försöka att göra det vi ber dem om och de blir ofokuserade. Här blir många frustrerade på sina hundar och börjar fya när de inte lyssnar..osv. Men vad är det vi erbjuder dem igentligen? Ett paket kokosbollar istället för lönen! Om lönen inte är tillräckligt bra så kommer man vända sig om och hitta en belöning som är bättre - beroende på vilken ras och individ man har i kopplet kommer de att göra olika saker istället, tex:

* Nosa efter lukter i området
* Dra mot de andra hundarna
* Försöka hälsa på alla människor
* Leta sig fram till de andra hundarnas sittplatser och undersöka deras ägodelar

Om belöningen inte har något värde så kommer hunden hitta andra saker som har högre värde precis som ni skulle ha gjort om ni fick kokosbollar istället för lön när ni jobbar....

Jag har just nu 2 kurser igång där man mycket tydligt har fått jobba med hundarnas olika motivationer för belöning. Vissa hundar går inte att träna med hjälp av godis utan dem har vi fått träna med hjälp av leksaksbelöning. En del hundar har velat ha kel och mys som belöning. En del uppstressade hundar har vi velat belöna med godis för att sänka stressnivån. Som ni ser finns det stor variation.

Fundera själva på vad ni har för hund, ras och vad just er hund älskar - om ni hittar de belöningar som funkar bäst i situationer där det finns många störningar kommer ni också att få en lyhörd hund som vill jobba för dig eftersom du har lönen som hunden kan få.

En annan sak som var oerhört roligt att se var på valpkursen som jag har nu. Förra gången vi träffades skulle vi ha en stresshanterings övning där hundarna skulle leka med husse eller matte och sedan kunna lugna sig innan leken upptogs igen. Hundarna fick själva välja ut en leksak som låg på marken bland massor andra leksaker - ägarna fick bara följa med och hunden fick välja helt själv, alla hundar valde en leksak de ville ha och alla hundar lekte som tokar med husse och matte!
Låt hunden få välja bland det ni har att erbjuda, ta inte för givet att godiset som ni ger hemma kommer att funka i pressade situationer på kurs tillsammans med bästaste hundkompisarna, då behövs det kanske något extra ordinärt godis istället för att hunden ska tycka att det är värt att jobba för belöningen istället för att belöna sig på egen hand.

Tänk på att det inte alltid är det vi tror hunden tycker om som är det hunden vill ha!