Dagens morgonpromenad startade helt underbart och avslutades i konflikt med min egna hund! Jag kan inte riktigt förstå - eller jo det kan jag men jag har så svårt att acceptera att det ska vara så oerhört svårt att visa hänsyn till varandra när man är ute och promenerar med sina hundar. Detta inlägg kommer att skrivas eftersom jag blir så upprörd och arg på att vi inte hjälps åt och det på bekostnad utav en hund, en relation & ett samvete.
När man har problem med sin hund och då pratar jag om utfallsproblem eftersom det är det som ställer till det i kontakt med andra hundägare så tycker jag att alla ni som har "lydiga" hundar och som inte säger något vid hundmöten (ja, inte ljudligt iaf men för det mesta VÄLDIGT mycket med kroppen, men det hörs ju inte) det är till er jag skriver detta inlägg och för alla er som har hundmötesproblem så skriver jag detta inlägg för att ni ska veta att ni inte ä ensamma, vi är måmnga som har hundar som inte riktigt fungerar i nära möten med andra hundar - och det finns många orsaker men den som ligger längst bort ifrån sanningen är den att vi skulle ha olydiga hundar....utfallsproblem beror sällan på olydnad utan grundar i botten utav rädsla!
Jag berättar om mitt morgon scenario:
Hade varit ute i ca 15 minuter när det var dax för min jack russell att lätta på trycket - längre upp på gatan kom det en tjej med 2 jack russllar och skulle åt mitt håll. Eftersom jag väntade på att få plocka upp efter min hund så kom hon närmre & närmre....jag bestämde mig för att vända och gå framför henne istället för att dra med mig hundarna åt sidan (kanske hade varit bättre med facit i handen), jag fick ändå dra med mig min stora hund som väger 30 kilo...ni kan ju tänka er hur tungt det blir när man ska dra med sig en 30 kilos klump som inte vill släppa hundarna bakom med blicken - jag fick dra jättemycket. Tillslut insåg jag att tjejen med de 2 andra hundarna inte brydde sig ett blekaste om att jag hade problem med att få med mig ina hundar utan knallade bara rakt på! Jag sa till henne och undrarde om hon möjligtvis skulle kunna tänka sig att stanna med sina hundar eftersom det då skulle bli lättare för mig att gå åt sidan och släppa förbi henne utan att min hund skulle göra ett mycket jobbigt utfall men hon hörde inte, då upprepade jag igen men hon gav ingen notis om mig (jag hoppas att hon hade hörlurar och inte hörde pga det annars var det mycket otrevligt gjort!). Hennes hundar skuttade glatt förbi stirrandes på mina hundar (vilket inte är särskilt oprovocerande) vilket resulterade i ett möte på 1 meters avstånd, ja ni kan ju tänka er hur det gick med min hund?? Ett super utfall med morr, skall och irritation! Jag blev arg och tog tag i halsbandet på min hund vilket alltid resulterar i att han får en konflikt med mig och nafsar och morra ännu mera, jag vet att jag inte ska göra det men stressene, irritationen och skamsenheten över min hund fick tala denna gång! Jag blev så arg - på både mig själv och på den andra hundägaren som faktiskt hade kunnat förstå hur svårt det var för mig att dra med mig min 30 kilos klump medans hon närmade sig mig med stormkliv.
Denna gång blev jag faktiskt så arg att jag sprang efter henne (kan verka aningen oplanerat men jag höll mig på ett sådant avstånd att hon bara skulle få känna lite utav irritationen över att det går andra hundar bakom och hon får upprepade ggr dra med sig sina hundar) och gick bakom henne resten utav promenaden bara för att hon själv skulle inse hur jobbigt det är att dra med sig hunden hela tiden - dock vet jag inte om det gjorde någon verkan men man kan ju alltid hoppas med tanke på alla andra hundar hon möter. Mina hundar gjorde inga fler utfall mot hennes och det blev ju tillslut en mycket bra träning! När jag kom in var jag mycket ledsen över det som hade hänt och dagen började inte så bra!
SNÄLLA ni som har hundar som inget säger vid möten med andra hundar, kan ni bara skänka oss andra en liten tanke & ett ögonkast så kommer ni att se om vi är tvugna att dra med oss våra hundar, stanna bara till i någon minut så hinner vi åt sidan och ni kan passera utan några utfall eller liknande, tänk på både våra och era hundar - det är ju faktiskt jobbigt för dem, det handlar inte om att jag har en olydig hund utan det handlar om månader & år utav träning för att bygga upp förtroende kring andra hundar och varje gång någon tränger sig på backar vi i träningen.
Oftast när vi möter människor med hund så stannar de och hjälper oss att träna med Sauron vilket är superbra!! Så tack till ALLA hundägare som ställer upp och förstår problemen kring utfall utan er hade vi inte kommit så långt i vår träning utav Sauron, men till alla er andra som bara knallar på utan att engagera er i hur den andra hunden upplever situationen - stanna till och hjälp till på det sättet ni kan, det handlar inte om flera timmar utan kanske bara om en enda minut.
