Uppdatering från Barmarks SM i Nybro!

Ja då har vi nu varit iväg på barmarks SM i Nybro! Vi åkte neråt redan på fredags eftermiddagen eftersom Kim´s mamma bor i Orrefors som ligger ca 1.5 mil ifrån Nybro så kunde vi bo hos dem hela helgen och umgås lite med dem på kvällarna. Vi valde att inte åka till tävlingsplatsen på fredagskvällen utan vi tog det lugnt och lät hundarna få vila inför lördagens tävling. Sam har ju aldrig varit ute i sådana sammanhang förut och Sauron har mycket lätt för att bli psykisk trött så det var skönt att inte stressa dit på kvällen.

Vi sov ganska bra på natten och jag var inte sådär stressigt nervös som jag kan bli när det är tävlingsdax! På morgonen var det dax för förarmöte, anmälan, vetrinär besiktning och koll på startlistor. Marlene & David var där och det känndes oerhört skönt att ha någon person med sig som man kan förlita sig på när det gäller allt runt omkring draget. Marlene löste diverse problem åt alla och var en riktig klippa hela helgen - det var verkligen superroligt att tillbringa helgen tillsammans med dem!
Sen fick vi träffa massor med underbara människor, ja hela helgen hade jag ett leende på mina läppar, det var underbart! Hela stämningen, sammanhållningen och den otroliga hjälpsamheten!

Jag skulle låna Gunne utav Marlene eftersom Sauron inte får medverka, sen skulle Kim springa med Sam som för första gången i sitt liv skulle få tävla! Han fick dessutom byta klass så han tävlade emot alla olika sorters blandraser (stora Hounds) och lilla Sam var väl typ lika stor som ett utav deras ben :)


Fösta loppet startade jag 1 minut efter Marlene & Diva, det kändes tryggt, då kunde
jag sätta målet på att komma ifatt henne och sen hålla samma tempo som dem. Gunne och jag hade lyckats springa tillsammans 2 ggr innan det var dax för SM så hon hade inte riktigt vant sig vid att springa med mig så i starten undrade hon lite över vad jag pysslade med. Banan var BACKIG, väldigt backig och jag var så otroligt trött redan efter ca: 800 meter då jag kom ikapp Marlene & Diva och det var precis vad både Gunne och jag behövde! Gunne började kämpa på framåt och Marlene pressade & stöttade mig en bra bit. Gunne behövde stanna och bajsa och innan det hade hon också stannat för att kissa så till nästa lopp var jag tvungen att planera in rastningsrunda lite bättre.


Gunne & Diva sprang fint brevid varandra och det var helt underbart att få springa brevid Marlene. Både jag och Marlene hade kramp i magen och kunde knappt andas men vi fortsatte ändå! Efter ett tag var Marlene tvungen att stanna så jag fortsatte, Gunne jobbade på bra framåt och stöttade mig något enormt hela vägen in i mål!
Efter genomfört lopp var jag så nöjd - jag hade verkligen gett allt, min hund hade gjort sitt bästa trots nästan obefintlig träning tillsammans, ett helt lyckat lopp!

Men så trött och utmattad jag var, så här i efterhand kom jag inte äns ihåg hur banan gick, hur backig den var eller vad vi överhuvudtaget hade gjort - jag var utmattad och helt utpumpad. Marlene sa att det vore ju synd om man skulle komma i mål och inte vara helt död för då har man ju inte gett allt man kunde och hon har så rätt! Vi lyckades i alla fall att ge järnet med de förutsättningar vi hadde!

Kim och Sam startade innan oss och hade en hel del problem med sin utrustning. Kopplet lossnade från kroken 2 ggr, bältet gick upp så Kim tappade Sam och han lyckades springa 10 meter åt fel håll innan Kim fick på utrustningen igen så han tappade mycket tid på allt strul och Sam är väl helt överväldigad över att ha stått i starten med helt galna hounds som skriker för att de vill iväg - min finaste lilla Sam som ändå lyckades genomför hela loppet med stor bravur och med hälsan i behåll!
Kim och Sam hamnade sist i sin grupp efter första loppet men då hade de en enorm otur med utrustningen och inte så bra fysiska förutsättningar om man jämför med de andra hundarnas kroppshyddor :) Sam blev ändå en liten favorit bland både deltagare, åskådare och funktionärer, alla tyckte det var superkul att man ställde upp med en jack russell och gav lyckoönskningar och hejjade på dem rejält när de startade och gick i mål!


David (Marlenes sambo) ställde upp i en klass där man kör kickbike med 2 hundar. Han körde med Gunne och Issen och gjorde ett superlopp! Hundarna hade dragit bra hela första rundan och Issen klarade av miljön och störningarna superbra, så himla roligt! Det är också så otroligt roligt att se hur hundarna jobbar på med ett fordon bakom sig och en förare som var så cool och lugn och stöttade sina hundar utomordentligt bra. Dag 2 gick inte lika bra, hundarna drog knappt alls och David fick kämpa på hela rundan men jag kommer ihåg något han sa när han hade kommit i mål: hundarna drog inte men jag såg och kände att vi i alla fall hade det jätteroligt när vi körde! Storsint och stor respekt för djuren och sig själv - det kanske inte riktigt gick som man ville men ta mig tusan, vi hade i alla fall roligt ihop, så skulle alla tänka!

Efter detta lopp umgicks vi med Marlene, David och Brenda (en helt otroligt genomsnäll tjej) och vi hade det underbart! Sauron fick komma ut emellan loppena och skötte sig superbra, han trippade på med alla Marelens hundar och mådde superbra. Skönt med mycket hjärngympa nu när han inte får gå några långa promenader så det var utmärkt att han kunde följa med på SM och få lite berikning utav sinnena där!
Vi bestämde oss för att ställa upp i staffetten som skulle gå dag 2, så Kim, jag och Marlene bildade ett lag och anmälde oss till sekretariatet, just då känndes det som en mycket bra idé (det skulle vi få äta upp) och vi var superladdade inför morgondagen (söndag).

När det var dax för dag nummer 2 utav SM:et så var vi där vid 8 tiden för nytt förarmöte och fick då reda på att vi denna dag skulle starta med bara 30 sekunders mellanrum mellan starterna och att man startade efter gårdagens placering, så jag startade som 6:a,Brenda som 7:a och Marlene som 8:a, här hade jag mitt mål att jag inte skulle släppa om någon utan jag skulle försöka hålla min plats och gärna knapa in på de som startade innan. Gunne sprang som en klocka och vi lyckades varva en ganska tidigt på banan och jag hade en bra andning och fick inte håll. Gunne hade dessutom både kissat och bajsat innan vi startade så hon behövde inte uträtta några behov på banan heller. Eftersom jag hade lyckats passera deltagaren som startade innan mig hade jag som mål att inte släppa om henne igen så vi höll ett högt tempo, Gunne galopperade i nerförsbackarna och höll linan sträckt hela tiden och jag blev pressad till max, men jag kände ändå att benen hade mer att ge, så på upploppet kunde jag tom höja hastigheten något snäpp och Gunne hängde på, vilken pärla!!

Vi kom i mål utan att ha släppt om någon och vi lyckades passera en alltså borde jag ha plockat någon placering sen gårdagen. Jag var trött och utmattade men så otroligt nöjd över både mig själv och Gunne, hon var så otroligt duktig, stöttade mig och gjorde sitt bästa för min skull - vilken underbar hund Vi lyckades knappa in 45 sekunder på gårdagens tid, vilket är en jädrigt bra prestation!

Kim och Sam hade också gjort ett superlopp, Sam hade sprungit hela vägen, blev ett kort kiss stopp men annars låg han på bra i löpningen. Kim höll på att bli omsprungen av en annan kille med en hound men ökade farten och lyckades hålla sin plats i startordningen. Sam hade också bara ökat och sprungit på utan problem! Vilken supervovve! Kim sprang över 1 minut fortare mot gårdagen - fasen vad bra!

Marlene och Diva lyckades slå personbäst och hade också 45 sekunders bättre tid mot loppet innan och det var så roligt att se att Diva minsann kan även om synen inte finns! Vilken merit och vilken erfarenhet för både Diva och Marlene!


Sen var det dax för staffetten där Kim skulle låna Moose utav Brenda, jag skulle springa med fina Gunne och Marlene skulle starta i mass start med Diva. Vi hade lite strul med saker runt omkrig så det blev ingen bra uppvärmning inför staffetten utav vi fick köra på adrenalin. Marelne och Diva startade och hamnade ganska långt bak i ledet eftersom en mass start är ganska hetsig, trots detta kom hon in bra till växlingen och där stod jag och Gunne och väntade på ryggklappen så vi skulle kunna springa iväg....jag la iväg i en jädra fart och tänkte att staffetten bara är 3 * 1,5 km, varav jag springer 1, 5 km, klart man ska ge järnet lixom! Gunne var inte alls med på noterna och undrade nog vad fasen jag sysslade med, hon sprang brevid mig halva banan och då insåg jag att hundens hjälp är ett måste om man ska orka hålla ett så högt tempo när man är otränad som jag. Efter en stund lyckades vi springa förbi ett lag innan oss och sen kom det en kille med en hound som sprang förbi oss, då la Gunne iväg och fick draghjälp! Jag hann att tänka fler gånger om, att jag måste vara knäpp och att jag aldrig mer skulle göra något sånt här - jag måste vara galen!
Vi kom imål och där stod Marlene och hejade på oss, hon tog Gunne och jag sprang ner till Kim som stod och väntade - han la iväg som en antilop och lyckades springa om 2 lag - han gjorde ett superjobb med sin låne hund Moose som han aldrig hade sprungit med innan. Vi kom 7:a utav 11:a lag!! Fasen vad bra, trots att vi alla hade cementben så lyckades vi än en gång att pressa oss lite till och vilket resultat det gav! Oc tankarna på att aldig göra det igen försvann långt bort!

Jag har fastnat för draget, vi kommer att köra hårt för att delta även nästa år och göra denna sport till en fritidssysselsättning med våra hundar - tur att vi har Marlene som lever för detta och som var så snäll och lånade ut fina Gunne till mig så jag kunde medverka!
Jag lever fortfarande som på små moln och är stolt över allas insatser under SM. Nu sätter vi nya mål och jag ser med glädje på framtiden och alla härliga stunder den kommer att ge tillsammans med mina vovvar och våra fina vänner som också delar nöjet att få ha en draghund :)

Alla bilder är tagna utav David Holm!