Att bara få SKROTA runt...

Ja, att bara få skrota runt var den frasen som fastnade i mitt huvud efter berikningskursen med Linda Atmer hos Hundia i Motala, som jag var i väg på i fredags. Känner redan nu att detta blogginlägg troligtvis kommer ta upp många olika ämnen och kan kanske bli en aning rörigt för er läsare, men jag hoppas ändå att ni på något sätt ska kunna se en röd tråd genom inlägget...jag ska i alla fall göra mitt bästa!

Berikning i sig är ett väldigt stort ämne som jag inte kommer gå in på djupet på utan jag kommer lyfta fram det som fastnade i mitt huvud och det som jag känner är absolut viktigast att plocka fram...

det leder oss in på min bloggrubrik: Att bara få SKROTA RUNT...
Vad menas med det?

På vilket sätt får våra hundar göra det?

Kan vi ändra något i vårat sätt att vara med våra hundar så
de ska kunna få ha ett privatliv?

Min första tanke går till ett "problem" som jag ofta stöter på när jag träffar hundägare, oavsett ålder, ras eller utbildning...jag har träffat massor med hundägare som tror att man på promenad med sin hund ska ha hunden vid sidan (fot) i mycket kort koppel under hela promenaden och hunden ska bara få gå och nosa, kissa, bajsa när vi tillåter det, annars ska hunden bara gilla läget och gå i vår takt i kort koppel intill vår sida utan att protestera och vara nöjda med det.



Jag måste också nämna att alla dessa hundmänniskor oftast söker hjälp för att deras hundar drar i koppel - vilket inte är så lustigt tycker jag. Hunden lever i princip som en slav. Där den bara får göra som jag vill...jag som människa bestämmer över min hund, jag som människa är den som bestämmer och hunden ska bara finna sig i det, visst är det väl ofta något man hör i hundkretsar, men varför ska det behöva vara så?

Har vi någonsin tänkt på vad hunden vill? Vad hunden måste få göra för att må bra? Vad känner våra hundar & vad upplever dem i en sådan situation?
Har vi någonstans faktiskt glömt bort att hunden är ett djur, med medfödda naturliga beteenden som den måste få utlopp för precis som vi människor har andra behov som vi måste få göra för att må bra - varför ska hunden bara rätta sig efter oss? Varför har vi fått för oss att vi ska köpa hund för att sen bestämma allt den ska få göra?

Tänkte än en gång belysa ämnet om varför just DU har hund? Sätt dig ner och ta en funderare på vad din hund uppfyller i ditt liv, vad ni har för relation och vad du vill att din hund ska ha för liv?

Fundera sen på om erat gemensamma liv ser ut som du föreställer dig och som du tror gynnar er båda. Jag tycker faktiskt att om man ska ha djur i fångenskap så ska båda parterna gynnas av att leva ihop - det ska vara en win win situation.
Nu menar jag inte att vi ska släppa på alla regler och låta hundarna löpa fritt utan jag vet att samhället ställer höga krav på hundägare och det finns lagar och regler vi måste rätta oss efter men visst finns det tillfällen och saker vi kan göra för våra hundar som höjer deras livsstandard avsevärt....

Berikningen är som sagt ett stort ämne och det går inte att sammanfatta allt här men i stora drag går det ut på att man ska tillgodose hundens medfödda beteende behov inom olika områden tex: födoberikning, jaktberikning, revirberikning...mm. Allt detta gör man också efter ras och individ för alla hundar har inte samma beteendebehov. Man kollar alltid på vad för ras man har och sen efter hur hunden är som individ och vad man behöver berika hos just din hund. Det kan vara blodspår för jakthundar, eller revirberikning för vakthundar...osv. Inom varje berikningsgrupp kollar man efter olika beteenden som tex födoberikning: Där kollar man på om hunden har behov för att gnaga, tugga, undersöka, slita, gömma, plocka...mm
Så inom dessa olika områden finns det många beteenden hos våra hundar som de kanske aldrig får utlopp för vilket i sin tur kan skapa problem som: stress, apatiska hundar, mag/tarm problem..osv. Berikning utav din hunds medfödda beteendebehov är alltså mycket VIKTIGT!

Allt detta har jag tidigare hört och lärt mig på mina utbildningar hos HUNDutbildningsgruppen men det som var viktigt för mig denna gång och som jag tror vi alla glömmer bort i våra hundars liv är att de faktiskt kanske måste få slippa oss någon gång.
De lever sitt liv tillsammans med oss vare sig de vill eller inte. De har koppel på promenaden, vi bestämmer när de får äta, vi bestämmer vad de får äta, vem de ska hälsa på, hur långt vi ska gå, hur snabbt vi ska gå.....osv
Men när ska hundarna bara få skrota runt? När ska de få ha ett privatliv?

Beroende på vart vi bor, hur vi bor, vad vi har för hund & hur den funkar att ha lös påverkar våra begränsningar med hunden. Har man en hund som kan gå lös utan att jaga är det ganska lätt att låta den slippa dig ett tag genom att bara släppa den lös och låta den skrota runt, göra vad den vill, när den vill, hur den vill.
Att vi kan ta oss tid att faktiskt sätta hunden i fokus istället för våra egna prestationer med hunden vore nyttigt för alla tror jag. Att vi slutar lägga tyngdpunkten på vad vi har gjort idag och istället fundera på vad din hund har gjort idag...att ta ett steg tillbaka och låta hunden få vara hund....det ska jag göra mera i alla fall.



Träna och göra roliga saker ihop hinner vi ändå, nu ska jag låta mina hundar skrota runt lite mer. Att hitta en jämn balans mellan vad jag vill och vad mina hundar mår bäst av att få göra är något jag ska jobba på. Inom många olika aktiviteter tillgodoser vi ju dessutom många utav hudens beteendebehov så det är ju faktiskt bra att göra saker tillsammans med sin hund men man ska också ha i bakhuvudet att det kanske finns mer (eller mindre) hunden behöver göra.
Har man sen en hund som man inte kan ha lös pga olika omständigheter blir den lite mer begränsad men det finns ju långlinor och man kan ju göra som jag och Sauron imorse på morgonrundan, han ville gå ut tidigt så det vara bara att klä på sig och knalla ut. Väl ute ville Sauron gärna lukta, strosa, knalla runt, undersöka och bara vara, det fick han, han fick ta den tid han ville på varje liten intressant fläck han hitta. Han fick välja väg och jag följde med honom. Han var så lugn och man kunde nästan se hur han njöt över att bara få vara, just där just då.
Bara det var mumma för själen både för mig och Sauron.

Så summan av allt det är är att vi alla borde fundera på hur många krav och regler vi har på/för våra hundar. Hur mycket styr vi dem och hur mycket utav deras naturliga beteenden får de utlopp för?
Även om man inte har något problem med sin hund så betyder ju inte det att eran hund inte behöver få vara hund, jag tycker det är vår skyldigthet att faktiskt försöka låta våra hundar få vara hundar vare sig de har problem eller inte.

Så se till att SKROTA runt lite mer med era hundar, ni kommer lägga märke till många olika beteenden er hund gör om den får vara i fokus emellanåt, så ta ett steg tillbaka och observera vad era hundar gör när dem får vara ifred och bestämma själva, utan regler och krav ifrån oss :)