Kamphundar i vårat samhälle - utstötta eller....

Nu vet jag att jag kommer att ta upp ett ämne som kanske kommer att skapa ramaskri och som är väldigt känsligt för oss med kamphundsraser men jag är villig att ta den chansen oavsett hur resultatet blir!
Jag tänker ta upp lite utav problematiken kring oss kamphundsägare.....
De flesta utav oss som äger kamphundsraser vill våra hundar väl och vill att de ska bli accepterade i vårt samhälle. Vi jobbar aktivt med våra hundar och vill sprida kunskap om dem som ras och individ. Tyvärr är det ofta så att vi enbart pratar om hur bra de är och hur orättvist behandlade vi blir - och visst stämmer det men hur påverkar vi samhället? Hur löser vi problemen kring dessa raser med den approchen?


Räcker det med att vi insisterar på att de är så snälla och att media skapar en fel bild utav våra raser? Finns det inte kamphundar som är farliga hundar? Precis som det finns andra raser som kan bli eller är farliga....(ett individ problem med hjälp av kunskapsbrist)
Vi tjatar gång på gång om att det är ett ägarproblem men spelar inte rasegenskaperna in i problematiken?
Är det inte så att vi tillsammans med samhället och media förstärker synen på kamphundarna?

Jag ska ta ett exempel: Jag hänger inte ut någon som person och känner ni er träffade utav det jag kommer att skriva vill jag inte att ni tar det personligt utan jag kan säga att jag har varit precis likadan!
Vill bara tillägga att jag själv äger en kamphundsras och är väl medveten om hur det är att leva ihop med en sådan ras både i en hundflock och i samhället.


Jag har vid flertalet tillfällen hamnat i grupper utav folk som äger kamphundsraser och de har alla varit mycket intresserade utav att träna sina hundar och viljat visa upp samhället att även våra hundar funkar i diverse olika situationer som hundar dagligen utsätts för i vårat samhälle, en stor eloge till er! Dock har jag reagerat på och nu börjat grubbla mer och mer över ett visst resonemang som kommit upp: Vi vet att folk kommer att gnälla och tycka och tänka om vi ska göra det med våra hundar....folk kommer ringa polisen och folk kommer att skrika åt oss. Ägare utav dessa raser oroar sig för och har redan innan bestämt sig för att omgivningen kommer att reagera och protestera så fort man gör något med en kamphundsras! Varför gör vi så? Varför har vi redan innan dömt ut samhället? Varför spär vi på problematiken kring våra raser?


Varför kan vi inte istället stolt gå ut och visa upp våra hundar oavsett vad vi ska göra? Varför kan vi inte respektera våra rasers svaga punkter och inte låta oss påverkas utav kommentarer och spydigheter? Varför kan vi inte stå upp för våra raser och bevisa motsatsen utan att redan på förväg bestämma oss för hur slutresultatet kommer att bli?

Jag tror att många utav oss är rädda för att "misslyckas" med sin muskelhund - att vi blir nervösa och måste börja hävda oss gentemot samhället. Vi gnäller på hur orättvist allt är och att många tycker illa om kamphundarna men är det verkligen sanningen?


Jag har bott i Mjölby i 10 år. 7 utav åren har jag haft kamphundsras i familjen och jag har bara vid 1 tillfälle råkat ut för en riktigt spydig människa....har jag då belägg för att börja huttra åt samhället? Jag vet att en kompis till mig som tidigare bott i Motala har haft desto större problem men människor och att det varierar i olika städer såklart. Men om vi ändrar attityd till samhället så kommer kanske också samhället att ändra attityd till oss, eller vad tror ni?

Självklart är jag väl införstående med att problematiken varierar i vårt avlånga land och att det säkerligen finns ställen där det är mycket jobbigare att ha kamphundsraser. Jag förstår att alla oseriösa hundägare ställer till det för oss men då skulle jag vilja vända på steken! Har inte alla vi seriösa hundägare ett stort ansvar att "bevisa" för samhället att ja, våra hundar kan ha problem men de är lika trevliga i olika sammanhang som andra raser? Borde vi kanske sprida mer kunskap om varför och vad som händer när det händer olyckor med inblandade kamphundsraser?



Istället för att grämma oss över hur vi blir bemötta borde vi sträcka på oss, ge oss ut och informera, visa upp oss och släppa på alla krav och fördomar som vi har på samhället - sluta tänka att det blir problem eller att folk tycker si eller så om våra hundar för så tror jag inte att det är i det stora hela(säkert i vissa områden), jag tror vi är nervösa för vad folk ska tro, tycka och tänka....det är inte samhället som ska forma våra hundar och våran hundträning.

Jag är en stolt kamphundsmäniska - och min hund är världens bästa <3 Jag ser min hunds begränsningar precis som jag ser min jack russells begränsningar, jag gör ingen skillnad på att den ena är en kamphundsras och det gör inte min omgivning heller...


Jag ursäktar om någon kände sin stött eller blev förbannad men jag tror faktiskt att vi muskelhundsägare måste börja ändra attityd och känslor. Jag vill också skicka ett stort tack till alla er därute som tar ert ansvar - informerar och brinner för dessa raser, tack till er!

KRAM FRÅN MIA, SAURON & SAM!