Vad har hänt med oss?

Idag bar det av på Sam´s och min första privatlektion i agility. Förväntningarna var höga...detta skulle bli super kul! På vägen dit åkte jag lånad bil utan dubb på hal liten väg, ALLA skulle hem ifrån jobbet och låg ända in i r***n på mig...snacka om att jag blev stressad. Väl framme visade termometern -17 grader ute, lite kallt kan man säga.

När vi skulle köra igån blev Sam utskälld när han kom innanför dörren, mkt läskigt tyckte Sam som vill dra därifrån direkt....ingen bra början.
Tillslut kom vi igång och skulle hoppa lite hinder, det gick sisådär...typ roligt den första gången men sen tappade Sam motivationen igen. Bra instruktör (jättebra faktiskt) hade jag som sa att vi kunde flytta ut lite hinder för att se om Sam skulle tycka att det var lugnare och skönare...jomen visst, Sam körde tunneln 1 gång sen ville han leta råttor istället.

Vi lyckade tillslut köra tunneln 2 ggr efter varandra och sen bröt vi! Jättebra...tänk på att alltid sluta när det går som bäst.

Måste säga att instruktören Barbo var riktigt bra att ha som lärare, hon såg till hundens bästa och försökte inte gå för fort fram!
Fick en massa att tänka på efter denna träningsgång....vad har hänt med min och Sam´s annars så bra och tillitsfulla relation? Varför var han helt plötsligt inte intresserad av att träna tillsammans med mig överhuvudtaget? Hmm....efter lite funderingar så har vi faktiskt inte tränat tillsammans på riktigt,riktigt länge.
Vi har gått våra promenader men inget mer, inte lustigt att han tycker att jag är sisådär att anstränga sig för.
Jobbig att inse detta men så nyttigt! Nu har jag också vaknat upp om än på ett jobbigt sätt...men bara att ta nya tag, jag vet ju att vi kommer att hitta varandra igen, jag måste bara erbjuda mer än vad jag har gjort. Det är så lätt att fastna i andras hundar att man kanske ibland glömmer bort att vårda relationen till sina egna när man jobbar med hundar.

TÄNKVÄRT!

Tillvaron med hunden ska inte kantas av gnäll och tjat. När berömmet och det positiva hamnar i skymundan är det dax att tänka om....tänk på det!